tänk om man kunde spara alla sina känslor på burk!

då hade jag sparat känslan av att ha förätit mig på godis och kakor, känslan av att ha blivit sviken, känslan av att ha roligt och känslan av att ha för mycket fritid.

sen kunde man öppna burkarna när man var desperat efter godis, när personen som svek försöker ställa allt till rätta och när man sedan blundar och förlåter, när man har långtråkigt eller när man håller på att gå in i väggen. då ska burkarna hjälpa till.

för man är ganska dum ibland. varför lär man sig inte bara att man inte ska äta godis för att man äter alltid för mycket, man är alltid för snäll och förlåter för mycket, man skjuter gärna upp saker och till slut mår man dåligt av alla dessa olika tillstånden. jag lär mig verkligen inte av mina (eller andras) misstag. nä, jag äter godis tills jag spyr, (eller nästan iallafall) och skjuter upp allting till morgondagen. jag har bestämt mig för att stå på mig. jag ska inte förlåta gång på gång. jag mår inte bra av det. någon gång blir det för mycket och man kräks. och det gäller inte bara godiset.

nu har jag fått skriva av mig lite. nu ska jag träna!